Media och politiker målar ofta upp en bild av att den svenska skolan kantas av problem. Exempel kan vara lokaler som är bristfälligga, elever som bråkar, mobbning, dåliga resultat, respektlöshet och outbildade lärare. Vissa vill också ge sken av en skola där det finns motsättningar mellan lärare och elever.
Om det är så här så frågar man sig hur det är att jobba i skolan? Är det en utav de sämsta tänkbara arbetsplatserna? För det borde ju finnas saker som är roligare och mer stimulerande än att tjata på ungar, plocka skräp, ställa upp stolar, prata med oroliga föräldrar eller kopiera tråkiga uppgifter som ingen bryr sig om.
Jag har nu börjat på rektorsutbildningen som ska hålla på i tre år framåt. Där borde man utgå från det positiva i skolan och gjuta mod i rektorerna. Utbildningen har startat bra och vikten av att skolan har en bra rektor har belysts. Men det framkommer också att rektorns arbetssituation till viss del är ohållbar, det är många som vill vara med och styra i skolan och de administrativa uppgifter hindrar många rektorer att göra de viktiga uppgifterna som rör pedagogiken. Oron att göra fel hindrar också många att fokusera på det viktiga, nämligen eleverna och dess lärandemiljö.
Stämmer då bilden som media målar upp? Är skolan som arbetsplats dålig?
Utifrån mina erfarenheter är svaret glasklart. Jag jobbar inte på en dålig arbetsplats, jag har ingen omöjlig arbetssituation, jag har världens bästa jobb. Jag har möjlighet att påverka 500 personers tillvaro och framtid. Jag har också möjlighet att ta del av kunskaper, värderingar och erfarenheter som dessa ungdomar bär på och kan tillsammans med alla på skolan skapa en utbildning som håller hög klass.
En dag i höstas var jag tillsammans med en klass entreprenörselever som planerade sina projektarbeten. Under lektionen frågade en elev mig:
”Varför är du här och inte på ditt rum och gör viktiga saker? Det är väl inget roligt och viktigt för en rektor att vara med eleverna? ”
Vad kan vara mer fel, för finns det ngt mer givande än att coacha dessa ungdomar och ta del av deras tankar kring framtiden och vara med och stärka deras förmågor?
Under mina 6 år i skolan har jag uppskattat varje dag tillsammans med eleverna. Att vara en del deras utveckling och lärande är en utav mest givande jobben jag haft. Som lärare tar man dagligen ett ledaransvar och är förebilder för unga människor. Det är nog många pappersvändare som skulle göra allt för ett liknande arbete, om de skulle klara av det.
Så jag hoppas att media, politiker och skolsystemet tar sitt ansvar och visar upp skolans ljusa sidor. Om ngn vill skriva om engagerad, modig och välutbildad personal, engagerade och kreativa elever, bra studieresultat, trygg miljö, samhällets framtid eller en arbetsplats där alla samarbetar så är de hjärtligt välkomna till John Bauergymnasiet i Örebro.
Kristoffer Carlring, Rektor