John Bauergymnasiets pedagogiska plattform kallas Entreprenöriellt lärande. Varför arbetar vi med det? Är det för att vi är en friskola eller för att vi ska få mer företag i Sverige?
Som jag ser det finns det 2 stora anledningar till att jobba enligt det entreprenöriella förhållningssättet. För det första måste skolan engagera ungdomarna på ett helt annat sätt än i dagens skola. Av de elever som börjar gymnasiet är det endast 75% som får ett slutbetyg från gymnasiet, på JB i Örebro fick 93% slutbetyg i våras. Dvs 25 % av eleverna klarar inte studierna enligt det skolsystem vi har idag. Vi måste fråga oss varför. Jag är helt övertygad om att ungdomarna inte intellektuellt sätt är sämre rustade idag än för 20 år sedan, de har dock andra värderingar, annan uppfostran och andra drivkrafter. De styrs mer av lust än av plikt och ser kanske inte nyttan med de kunskaper som skolsystemet förmedlar, då är det lätt hänt att de lägger kraft och tid på annat. Skolan är och har varit mer anpassad till elever som styrs mer av plikt än av lust, detta är helt naturligt då det svenska samhället till stor del byggts upp och styrts enligt plikt.
Andelen lustdrivna elever ökar i de lägre åldrarna. Då kan vi fråga oss om skolan ska anpassas till eleverna eller om de ska anpassa sig till skolan. Enligt mig är det självklart vilket spår man bör välja, dock verkar det som de styrande inom politiken anser ngt annat. Det entreprenöriella förhållningsättet är en självklar väg till ett ökat engagemang hos våra elever. Genom det får de ett bättre inflytande över sin lärprocess, en bättre lärmiljö, ett tydligare syfte med studierna och personlig utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet att leda till högre måluppfyllnad i skolan.
Den andra anledningen till att jobba med ett Entreprenöriellt förhållningsätt är Sveriges framtid. För 40 år sedan var det viktigt att forma medborgarna till plikttrogna arbetare som kunde stämpla in i fabrikerna i tid och följa instruktioner från överordnade chefer. Där skulle det oftast massproducera enkla eller komplicerade produkter. En stor del av medborgarna arbetade med liknande arbetsuppgifter och de var väl förberedda. Här var plikt och faktakunskaper ofta viktiga, de som kunde mest och jobbade hårdast kunde stiga i hierarkierna och ta ledande positioner i företagen. Var är dessa jobb idag? Många enklare jobb flyttar utomlands där det finns billig arbetskraft som gärna jobbar plikttroget och länge för att skapa sig en bättre framtid. Barnen i exempelvis Asien tränas och drillas hårt i deras skolsystem för att lära sig räkna, skriva, främmande språk etc. De formas i stela system där kunskaper bankas in på traditionell väg. De kan mycket och är beredda att jobba hårt. Hur ska Sveriges framtida arbetskraft se ut? Ska de vara programmerade med faktabaserad kunskap i huvudet för att arbeta i fabriker? Nej absolut inte. Vi måste utbilda självgående, kreativa, företagsamma som vill och vågar ta för sig i en ständigt föränderlig omvärld.
Jag är övertygad om att ett Entreprenöriellt förhållningssätt kommer bidra till bättre resultat inom den svenska skolan. På John Bauergymnasiet tar vi vårt ansvar för att tillsammans med eleverna skapa bredare, nyare och djupare kunskaper. Hoppas alla inom skolans värld tänker så…
Kristoffer Carlring, Rektor